Big Brothers watching....

Goda nyheter gott folk! Bloggen är tillbaka igen och lika så jag.
Jag ska väl inte sticka under stolen med att de senaste veckorna var riktigt köriga men som ett känt citat antyder:

"The things that dont kills us, makes us stronger"

Nja den kanske inte gick precis så men budskapet är det samma och jag har aldrig känt mig mer klar när det gäller mina mål!

Men nog om mig för tillfället! För det finns något som behöver större prioritet än både er och....ja er.

Jag talar såklart om den nya F***NG IPRED-lagen som för ungefär en timme sen har denna idiotiska lag tagit sina första kliv in vårat paradis av fildelningsmöjligheter.

För er som precis klivit ur eran bananlåda kan jag ge en kort sammanfattning om vad denna lag kommer att innebära för den större delen av den svenska befolkningen:

IPRED innebär först och främst att företag kan lägga sig i jakten på fildelare. För att göra det så enkelt som möjligt för er apor som läser så ska jag ta upp ett litet exempel.

Vi har Oskyldiga Olga och Olagliga Olof, dessa två har bestämt sig för att tanka den nya Bäck filmen (haha jag kommer ha IPRED i nacken efter det här). Båda har tankat mycket innan.

Olga här ser bara till att ladda ner filmen medan Olof ser till att även ladda upp filmen (vilken man SKA göra). Filmbolaget märker att Olga laddar ner filmen men vet att för att få en fällande dom så krävs även en uppladdning så de struntar i henne medan när de får Olofs bajslukt så känner de direkt att han laddar upp vilket faktiskt kan ge en fällande dom.

Så filmbolaget springer raskt till närmaste domstol och lämnar upp bevisen på skrivbordet. En tid senare så får de tillbaka ett brev om att domstolen har godkänt anmälan och de ha grönt ljus att få be om en identitet ifrån bredbandsleverantören.

Filmbolaget tar upp sin 24-karats telefon och ringer raskt till bredbandsleverantören och får kort därefter en identitet via IP nummret. Detta leder då till att filbolaget tar upp sitt lilla papper och penna och skriver ett, i princip, hotbrev om att antigen betala du våran fantasisumma eller så syns vi i domstolen där vi har 2000 jurister mot ditt parkbänksfyllo!

Detta medför då att svenson Olof betalar snällt fastasisumman och ligger därefter i en kalldusch en månad.

Nu tänker ni "Ja men vad är så dåligt med lagen då, funkar den inte?!". Jo den fungerar utmärkt men ändåmålet uppföljs inte helt.

det är nämligen så att genom att företag nu kan börja jaga oss fildelare med fackla så kan de häva in enorma summor pengar vilket gör att deras verksamheter stiger till taket men artisterna kommer fortfarande få samma gamla lön oavsett....ja OAVSETT!

Så utan att gå in i det här allt för djup (Klockan är för mycket för att jag ska ta allt nu) så undrar ni panikartat, hur faaaan ska vi kunna rädda oss från detta öde?!

Jo, även fast mina lösningar inte var de som jag hade tänkt mig så får de vara de bästa för stunden.

• Se till att kryptera trafiken via erat BitTorrent-program, detta gör att de blir omöjligt att kunna läsa av vad som går via bredbandet, men detta kan bara bli 100% säkert om alla gör det vilket alla i nuläget inte gör.
• Det ska även kunna gå att skapa privata virtuella närverk (Hamatchi). Om dessa sedan krypteras har du en säker lösning. Jag har ingen större erfarenhet av området men kan återkomma.
• Sista och bästa lösningen i dagläget är en VPN tunnel. Dessa kryteras då vilket gör att ingen kommer någonsin att veta att det var just du som laddade ner filen utan att det kommer endast att visa sig att de var en server som laddade till en okänd destination. Denna teknik kostar då allt ifrån 50kr i månaden till hundralappar. Jag kan återkomma om var ni kan få tag i dessa tjänster.

Så detta var en kort introduktion till IPRED och vad just du kan göra åt det. mer om detta ämnet kommer upp lite senare för att just nu kommer strax min axel att gå ur led om jag inte slutar!

Fortsättning följer.....

Pausläge....

Jag tar ett break ifrån bloggen nu ett tag pga mycket som händer.
Jag har inte orken att kunna skriva något, så vi syns kanske om någon vecka!

Peace out!

Med vacklande ord....

Det höll på att bli en rejält misstag igår, något som hade vänt min värld upp och ner.
Något så hemskt att jag förmodligen hade fått flytta utomlands för att aldrig kunna bli igenkänd igen.
Det var nämligen 0.27% ifrån att bli Caroline af Ugglas låt "Snälla, snälla" som vinnare i vår egna tvistade Melodifestival!

Hennes låt är som taggtråd, intryck i örat och varje gång du ska försöka ta bort den jävla tråden så fastnar den hela tiden. Jag förstår verkligen varför folk lider utav depression i det här landet, för om ni lyssnar på den låten så vill man ju självklart inte leva mer, för vem vill leva med taggtråd i örat?

Så istället för att ni ska sitta och läsa om hur jag pissar på den här låten så tänkte jag att jag faktiskt ska skriva om den lite så som den verkligen skulle varit:

Bidrag nummer 2, "Snälla, snälla", text och musik Jonas..svooooooooosh! (Så de lät när de representerade en låt igår ju!)

Snälla, snälla, snälla, snälla
Jag ber dig, snälla, snälla, snälla, snälla
Stanna kvar hos mig
För jag behöver ju dig

Snälla, snälla, snälla, snälla
Ja ber verkligen dig, snälla, snälla, snälla
Byt inte kanal
För du måste rösta på mig

För när du hörde min sång
Fick du aldrig nån bång(e)
Jag kunde höra - ja, jag kunde höra
När du var påväg till toan föra att hosta upp din pizza
Bort från mig

Så snälla, snälla, snälla, snälla
Jag ber dig, snälla, låt mig inte sitta
Sitta ensam här
Nu när alla är där

Så snälla, hjälp mig fatta
Hjälp mig att förstå
Ja, vad har jag gjort för fel som har fått dig att gå
Ja, för det är väl för att sången är så

Och jag hatar, ja, att jag vet
Att ingen tittade på mig medan ni satt och sket
Allt som var kvar, - ja, allt som var kvar
Allt som var kvar, var en tom sal och inga tittare
Och bara mig

Så snälla, snälla, snälla, snälla Säg att ja är ung och poppis , säg det nu
Ta mig ej av denna scen och säg att jag är ful
För det är ju så det blir

Så det blir.

Du undrar vad du har gjort för fel Caroline af Uggla och det jag har som svar till dig...är du!
Du Caroline är felet till att jag och alla andra levde i misär under din låt!

Jag och hela Svenska befolkningen tackar dig för att du klev av scenen!

Over and out!

En vecka varje månad...

Woho! Jag är tillbaka på bloggscenen igen....igen, kan man säga.
Som många vet som läser den här bloggen så pluggar jag till dataingengör vilket betyder att jag kan en del om datorer ändå, tillräckligt i mångas mening.
Det kommer en viss tid i varje dataingengörs tid då det börjar hända konstiga saker där nere vilket tydligen är helt normalt och inget man ska vara rädd för. Det är ungefär när du börjar med datorer till du...dör helt enkelt.

Jag har kommit till den "veckan" i månaden då mina datorer verkat fått totalmens, ni tjejer vet väl hur det är att få de, jag själv har ingen direkt erfarenhet av området men har ju då lyckats fått reda på lite.
De flesta punkterna verkar stämma in på min dator:

• Humörssvägningar, ena sekunden fungerar det som den ska och så kan den bara skita i vad jag gör eftersom JA en dator kan tänka själv!
• Begär, oo ja den här har en sånt begär, men inte av choklad, utan av mitt tålamod! Den äter helt upp allt som finns och tar gärna lite med sig på resans gång genom rummet.
• Uppfattar annorlunda, Jo ibland spelar de ingen roll vad vi killar säger ibland det ska bara bli fel. Den här datorn har bestämt sig för att inte fungera och då spelar de ingen roll vad jag gör, den ska bara vara såhär!

Jag kan börja berätta ifrån början. Jag skulle alltså kopiera in en systemfil till datorn vilket är en mycket enkelt procedur som alla som har en dator bör kunna. När jag då ska exekvera denna fil så hittas den helt plötsligt inte, men så klart så hade jag ju stavat fel på sökvägen till filen!

Så nu var det problemet löst...trodde jag ja! Den klagar fortfarande på att den faktiskt inte kan hitta min fil. Jag ser till att kopiera filen fyra gånger så jag kan vara 100% säker på att den faktiskt finns där och inte i min fantasi där jag verkar spendera mina dagar annars.

Jag försöker ännu en gång exekvera filen och ännu en gång får den vackra varningsrutan som så ömt säger "JAG KAN FÖRFAN INTE HITTA DIN FIL! Vadå tycker du att ja är tjock?".

Efter jag förklarat ihopbitet att jag faktiskt ser filen liggandes på rätt mapp och även ömsint smekt datorns kant försöker ja ännu en gång och svaret kommer:

-" Nej den finns inte där, jag behöver inte kolla men jag vet bara att den inte finns där. Lixom är det jag som lagrar den här filen eller du? Precis, sug på den du!"

Vid de här laget började mitt tålamod att "ångas upp" och jag var redo att ta fram macheten men lugnade ner mig i sista stund. Så jag tänkte att, jag struntar i filen och försöker föra över filmen (ja allt handlade om att jag ville titta en film, som jag redan sett dessutom!) genom min externa hårddisk.Jag kopplar i hårddisken och flyttar över min film till den då min mensdator skriiiiker ut "NEEEEEJ! Ja har inte tillräckligt med minne!".

Jag kollar genast utrymmena på hårddisken och konstaterar att det finns mer än dubbelt så mycket utrymme än vad som krävs, vid det här laget har jag lust att hälla lite vatten i datorn för att se om den kan simma.

Ännu en gång sansar jag mig och tänker att det endast är mig det är fel på. Så jag gör ännu ett försök efter lite rensning av hårddisken men får ännu en gång ut ett skriiiik "Men fattar du inte?! ja HAAAAAAR inte minne!".

Jag vill hälla syra på den här, jag vill slå ihjäl den med en hammare, jag vill göra så hemska saker att dagens hemska saker skulle vara rosa moln och sjungande änglar!

Trotts min aggression så lyckas jag få över min film till den andra mensdatorn. Filmen startar men väljer SJÄLVMANT portugisiska som språk vilken jag faktiskt inte förstår (Ja, jag vet skitkonstigt att jag inte förstår) så efter ett ett försök att starta filmen igen så sätter jag mig i soffan igen och är äntligen redo att se den jävla filmen som jag väntat en hel kväll på att få se.....men då fungerar inte ljudet!

Då har min andra supermensdator bara stängt av ljudet helt utan min vetskap, det fungerar verkligen inte.....och det var då olyckan inträffade. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva ta till det mot henne, men hon förtjänadet den!

Datorn fick en ordentlig spark i sidan och fläktfan lossnade, dessutom tog ja livet av den fan då sladden åkte ur fortare än kvickt Så nu står den där, livlös och ja kunde inte mått bättre! Jag gick till min andra dator såg den rätt i skärmen och sa ihopbitet att om....om den inte bränner min film nu kommer samma öde inträffa även på den. Vips så fanns de där en DVD med rätt film!

Jag satte i filmen och kunde se min film! Jag var äntligen fri!

(Om någon tjej blev stött av texten så kan ni ju bara tänka er hur "stött" jag var under tiden jag skrev det här...mm precis det är jag som är offret här....typ)

Ibland älskar jag bara att vara människa!